Sveriges regering föreslår höjd spelskatt: Företagen och spelindustrin reagerar

Den svenska regeringen rör om i grytan med ett nytt förslag som kan förändra landskapet av den svenska spelindustrin. I en proposition har regeringen lagt fram ett förslag om att höja spelskatten från nuvarande 18 procent av bruttonettointäkter (gross gaming revenue) till 22 procent. Förslaget har väckt starka reaktioner och debatten kring dess genomförande och möjliga påverkan är i full gång.

Varför vill regeringen höja skatten?

Enligt den officiella redogörelsen anser regeringen att den svenska spelmarknaden har stabiliserats sedan omregleringen 2019. Vidare menar man att kanaliseringen, det vill säga andelen av totala spelintäkter som kommer från licensierade aktörer, är på en tillräckligt hög nivå. En höjning av spelskatten ses som ett sätt att stärka finansieringen av statlig verksamhet, utan att riskera marknadens stabilitet. Regeringen siktar på att det nya förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2024. Detta kan bidra till att färre spelbolag vill stanna kvar i Sverige och istället etablerar sig som casinon utan svensk licens.

Reaktioner från spelindustrin

Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare för BOS (Branschföreningen för Onlinespel), är allt annat än nöjd. Han kritiserar regeringen för att inte ha en realistisk bild av spelmarknaden och dess nuvarande utmaningar. Enligt Hoffstedt har kanaliseringen på den svenska marknaden visat en nedåtgående trend och ligger just nu på 77 procent, långt under regeringens mål på 90 procent. Vissa segment, som onlinekasino, har till och med en kanalisering så låg som 72 procent. Hoffstedt varnar för att en skattehöjning kan förvärra situationen och driva spelare till olicensierade aktörer.

Ekonomiska konsekvenser och statlig finansiering

Regeringens beräkningar pekar på att förslaget skulle kunna generera ytterligare 0,27 miljarder kronor i skatteintäkter under andra halvåret av 2024, och därefter 0,54 miljarder kronor årligen. Men dessa siffror kan bli missvisande om höjningen leder till att fler företag väljer att inte söka licens i Sverige eller att befintliga företag lämnar marknaden. Det skulle kunna minska skattebasen och paradoxalt nog leda till minskade intäkter för staten, samtidigt som olaglig spelverksamhet får fäste. Jämför man dessa siffror med Malta casinon så är det tydligt att de svenska avgifterna är orimligt höga för att kunna etablera sig på den svenska spelmarknaden.

Framtida scenarier och nästa steg

Regeringen har uttryckt att den kommer att presentera det slutgiltiga förslaget för riksdagen under våren 2024. Om det godkänns, kommer det att vara i kraft från och med den 1 juli 2024. Men med tanke på den kritik som redan framförts och de osäkerhetsfaktorer som finns, är det långt ifrån säkert att förslaget kommer att segla igenom utan ändringar.

Höjda skatter kan få oanade konsekvenser

Det är en komplex fråga med många intressenter och variabler involverade. Regeringen ser en potential för ökad statlig finansiering, medan kritiker varnar för negativa konsekvenser på en marknad som redan befinner sig i en känslig fas. En sak är säker, debatten kommer att fortsätta och det återstår att se om Sverige får en ny skattesats för sin spelindustri eller om det nuvarande förslaget hamnar i papperskorgen.