Spelindustrins dynamik och dess inverkan på samhället har länge varit föremål för debatt och kontroll. Sverige, känt för sin strävan efter att främja en säker och ansvarsfull spelmarknad, har genomgått betydande förändringar i sin spelreglering under de senaste åren. En av de centrala aktörerna i att upprätthålla denna reglering är Spelinspektionen, som för närvarande är föremål för en noggrann granskning av Riksrevisionen.

Granskningen, som påbörjades den 22 november 2023, är en viktig process som syftar till att bedöma effektiviteten i Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden. Resultaten från denna genomlysning förväntas presenteras i en utförlig rapport som planeras att publiceras i september 2024.

Bakgrunden till denna granskning är djupt förankrad i den betydande ekonomiska omfattningen av spelindustrin. Intäkterna från spel, inklusive spelskatter och utdelningar från spelbolag, uppgår till cirka 6 miljarder kronor årligen. Samtidigt har kostnaderna för samhället till följd av spelproblem beräknats till hela 9 miljarder kronor.

Den övergripande målsättningen för den svenska spelpolitiken är att skapa en sund och trygg spelmarknad under offentlig kontroll, säkerställa intäkter till det allmänna och främja möjligheterna för ideell verksamhet att få finansiering från spelintäkter. En betydande aspekt är att minska de negativa konsekvenserna av spelande och säkerställa högsta möjliga säkerhet i spelen. Dessutom ska spel om pengar skyddas genom en robust konsumentskyddslagstiftning för att förhindra missbruk för kriminell verksamhet.

Spelmarknaden i Sverige genomgick en omreglering 2019, vilket innebar införandet av krav på licens för alla aktörer som agerar på den svenska spelmarknaden. Detta gjordes med avsikten att återta kontrollen över marknaden, öka den så kallade kanaliseringen (vilket innebär att en hög andel av spelaktiviteten sker hos aktörer med svensk licens) samt att skydda svenska konsumenter från olämpliga spelprodukter.

Inför omregleringen var det främst Svenska Spel, ATG och de fyra största rikslotterierna som stod för över 95 procent av omsättningen på den reglerade marknaden. Efter omregleringen har dock en betydande mängd nya aktörer tillkommit, vilket innebär att Spelinspektionen idag har tillsynsansvar över omkring 600 licens- och tillståndshavare. Detta skifte har inneburit att myndighetens förutsättningar för att bedriva tillsyn har förändrats avsevärt. Dessutom är lagstiftningen relativt ny vilket innebär en brist på etablerad praxis.

Granskningens huvudsakliga syfte är att utvärdera om Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden är effektiv. Riksrevisionens granskningar genomförs i två faser; en förberedande fas där granskningen utformas och planeras, och en senare fas där det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys äger rum.

Sammanfattningsvis är granskningen av Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden av stor betydelse för att bedöma hur väl den svenska spelpolitiken genomförs i praktiken. Det är en viktig process för att säkerställa en säker, ansvarsfull och välfungerande spelmarknad som skyddar både konsumenternas intressen och samhällets välbefinnande.